Trafikplats Glädjen, där vill jag stanna!



Får lite panik av att 2 av 3 bloggar som man råkar börja läsa (oftast genom länkar från andra decent bloggar) mest handlar om små trasiga människor som undrar vad man gör när man inte finner tröst hos choklad, keliga husdjur och respektive längre. Skriver om att karva in saker i handleder och om smärta, sorg, saknad och helt sanslös olycka. Läskigt.

Vart tog glädjen vägen? Vart har alla glädjeämnen flugit sin kos till? Kom igen! Digga glädje, digga kaffe, digga att vilja lära sig någonting i skolan! Digga att ha människor omkring sig som bryr sig! Digga skratt, leenden, kärlek, respekt, framtidsdrömmar, värme, utmaningar! Livet blir vad du gör det till så sätt igång någon gång då!

Det behövs mer värme i bloggosfären. Så vad sägs om ett litet myshörn mitt bland alla ångestfyllda dagböcker?

Idag är jag till exempel fruktansvärt stolt över att jag numera ser fram emot att lära mig nya saker. Och att min ena älskade paprikaplanta har tre finfina shiny gröna bebisar att uppfostra. Och att jag älskar MATLAB, börjar förstå Prolog, blev godkänd på första labben, samt att jag ser fram emot framtida sådana. Dessutom att jag spenderar en lördagskväll med Computer Organization and Design och en mugg kaffe. Listan kan göras oändligt lång.

Jag är också väldigt glad över att mina naglar håller fastän jag fortfarande biter på dem. Win win!

Åh, och jag har beställt min allra första extraläsnings-/fördjupningsbok :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar