Fredag natt och Sveriges Rikes Lag kan inhandlas för 759 till 3071 svenska kronor.
Det är en sådan där konstig natt igen när det bara känns som att nej jag vill inte ens gå och lägga mig. Korsstygnen har varit många och en värdelös etikföreläsning hoppades över. Inte för att etik alls är värdelöst, nejdå, bara för att gästföreläsarna är till synes värdelösa. Det känns i ärlighetens namn som att några avsnitt av LEX Alonzo som handlade om Ipred och svenskarnas internetolaglighet i allmänhet var långt mycket mer givande än att lyssna till (förmodligen) ännu en liten nervös skakande människa från filosofiinstitutionen som inte tvättat håret på en vecka eller lider av samma flottiga hårproblem som jag varit tvungen att lära mig tackla bäst jag kan. Men å andra sidan är det något speciellt med Stockholm. Huvudstaden där kostymnissarna verkar ha fått för sig att de måste kladda in en halv burk vax eller liknande varje morgon. Vet de inte om att det ser ut som att de aldrig duschar? Hjälp. Men så är det också ett faktum att på en teknisk högskola finns det många många många, i alla åldrar, som inte verkar veta eller bry sig om att det finns något som heter schampo. Men mest synd om honom var det nog när en redan gles församling dataloger tunnades ut med säkert 75% under pausen. Varför jag satt kvar? Jag vet faktiskt inte. Jag tror att jag någonstans fortfarande hoppades att under den återstående timmen skulle han säga ett enda litet ord som inte stod med i den långa presentationen som finns på nätet. Ett litet hopp om att han skulle säga någonting som gjorde att jag som var där lärde mig någonting, vadsomhelst som de som inte var där missade. Det hoppet infriades aldrig.
Idag har korsstygn och överlevnadsstrategier för diverse krukväxter stått på tapeten. Och än en gång är det en sådan där natt. Älsklingen kommer inte hem förrän om lite drygt en vecka, jag har sått paprikafrön i pyttesmå plastkrukor inuti pyttesmå vita porslinskrukor och skapat pyttesmå plastpåseväxthus. Jag har kollat över kommande räkningar och månaden som snart gått och försöker avgöra hur många riksdaler jag har råd att ge Adlibris. Ja, jag har några olästa böcker i bohyllan, men den enda som är på svenska är utlånad till mamsen och jag pratar så mycket engelska att jag saknar svenskan. Det kanske låter absurt, men det är ganska logiskt. Dessutom saknar jag läsningen. Så shoppande blir nog av. Med gratis frakt och något längre väntetid, vilket är mer än man kan säga om Posten.
Jag köpte en sådan där gräsligt grön påse innan jul. Man får packa 2 kilo i en sån, och jag skulle chansa på att min innehöll ungefär 1.5 sådana. Ihoptejpat och adresserat ordentligt och betalat sanslöst mycket i frakt. Inlämnat hos företagscenter för att jag skulle vara HELT säker på att jag hade tulldeklarerat korrekt och den vänliga damen i kassan försedde den gröna påsen med två fina blåa prioritarielappar. Det postades den 15 december år 2009 med destination Oklahoma City. Det har inte kommit fram än och jag har ingen aning om var det är. 15 DECEMBER. FÖRRA året. Är vi tillbaka i en tid där man skickade brev med slumpmässiga fartyg som kanske blev rånade av pirater eller där någon gör myteri och åt fanders med ansvaret enligt den nya kaptenen? Inser ni att jag postade vad som var avsett som en JULklapp för mer än fyra (4) MÅNADER sedan?
Ramblings
Jag känner mig så sanslöst myshuslig idag. Var på ica och storhandlade och lagade sedan taglioni med bacon, sugar snaps, fetaost, rostade pinjenötter, citron, färsk basilika och parmesan. Det kräver några tillagningar till innan perfektion för jag är inte riktigt överens med Ramsays recept, men det är lovande nog. Korsstygnen har också varit många, och det känns på det hela taget som en förträfflig dag... jag planterade till och med om basilikan som inhandlades tidigare och hoppas att den kommer växa och frodas i mitt gränslöst soliga fönster. Av någon anledning vaknade jag inte förrän 14.00, så nu är det javaprogrammering och dubbelintegraler som gäller i några timmar innan sängen hägrar!
"Ja, han är ju inte här och kastar sten på oss i alla fall..! Höhö."
Kan det vara möjligt att man kan vara en sådan människa som blir så heligt förbannad av att titta på nyhetsinslag och vissa dokumentärer att man inte bör titta på dem? Tretton minuter och tjugosex sekunder in i den cirka femtiosju minuter långa filmen Hon ville ju inte lyda! (Dokument inifrån 4/4 (gudars så passande att den sändes på min födelsedag då)) och jag har redan suttit med gaffeln i munhöjd över den kallnande och allt mer orörda middagen med en mage som vänder sig upp och ner och ut och in samtidigt som jag vill skrika och banka och slå på äldre tillsynes välutbildade och respektabla människor som i svensk television gång på gång morskt hävdar att det var barnets fel att den vuxne slog. Människor som hävdar att ungdomarna borde veta hut och att de inte har någon respekt för de äldre.
Min alldeles uppenbart självklara motfråga är om de människorna har någon respekt för ungdomarna. Varför skulle ungdomarna respektera någon som inte respekterar dem? Och sen när (i helvete) skapas sann respekt och förtroende genom våld? Ni måste ju skämta. Men inte är det något skämt. Åh nej. De här människorna är alldeles allvarliga och har samhällets stöd och rättsväsendets stöd trots inget stöd alls i Sveriges Rikes Lag. Ursäkta formuleringarna (kanske förtjänar även jag en örfil för nästkommande ord?) men vad i helvete är det för samhälle vi lever i där en förälder kan få yttepyttefuttiga tusen kronor i böter för att ha slagit sin dotter?!
"Han" är tolv år och cyklade på en övergiven uteservering. Tidigare på dagen hade misshandlaren (Ja, tro det eller ej, lagen klassar det som m i s s h a n d e l. Det trodde ni inte va?) sett pojken cykla på en minigolfbana och när mannen hade bett honom att gå bort från uteserveringen hade pojken faktiskt lytt men kallat mannen gubbjävel. En tolvåring som inte skadade någon men naturligtvis inte borde ha cyklat på den där minigolfbanan, och 'gubbjäveln' har mage att i svensk tv omringad av sin alldeles egen fanclub lite skämtsamt säga att
"Ja, han är ju inte här och kastar sten på oss i alla fall..! Höhö."
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)